OMskolmatenvaxjo.se

Skrivelse till växjö kommun

 

 

BRY DIG OM SKOLMATEN!  HJÄLP OSS ATT MÄTA KVALITÉN PÅ DEN!

Engagera dig som förälder, elev eller skolpersonal genom att genomföra en kvalitetsmätning på din skola, bara genom ett brett engagemang kan vi tillsammans prioritera upp skolmaten, vi har verktygen Du behöver!!

På Livsmedelsverkets hemsida kan Du ladda hem enkäten "Sätt betyg på skolmaten". Enkäten visar hur väl Din skola uppfyller Livsmedelsvekets rekomendationer, Klicka HÄR

En annan enkät från "Skolmatsakademin" visar hur ditt barn upplever skolmatssituationen Klicka HÄR

 

Vårkunskapsbank för skolmat, klickaHÄR

Skicka in resultaten till oss så kommer vi att redovisa dessa här, eller:

 

HUR BRA Ä R MATEN PÅ DITT BARNS SKOLA???

KONTAKTA OSS, VI VILL HA HJÄLP FRÅN ENGAGERADE FÖRÄLDRAR I HELA KOMMUNEN FÖR ATT  BÖRJA MED ATT INVENTERA KVALITÉN PÅ ALLA SKOLOR.

 kontakt.michael@skolmatenivaxjo.se

 

Vill Du se hur bra en del andra kommuner är?  Klicka HÄR

 

 

 

 

Vad tycker eleverna om skolmaten?

(klippt från källa: skolmatens vänner)
Visst borde det väl vara fullständigt självklart att maten ska räcka till alla,

att man ska kunna äta i lugn och ro och att matsals-miljön ska vara fräsch och trivsam.

Men från ett stort antal skolrestauranger rapporteras följande:

Nästan hälften av eleverna (47 procent) uppger att det inte alltid finns tillräckligt med mat

Mer än hälften (57 procent) uppger att det inte finns bord och stolar för alla elever som äter samtidigt

Mer än hälften (58 procent) måste stressa med maten

Fyra av tio (40 procent) kan inte prata med varandra vid bordet utan att skrika

Bara två av tio (21 procent) får äta lunch vid samma tid varje dag

Bara en tredjedel (36 procent) tycker att matsalen känns fräsch och välstädad

Siffrorna är hämtade från hemsidan www.braskolmat.se (nedlagd 2009), där 4 000 elever betygsatt sina

skolmåltider i ett särskilt formulär. Formuläret är framtaget av Skolmatens Vänner i samarbete med

Livsmedelsverket och bygger på Livsmedelsverkets råd.

 

Vill Du veta mera om skolmat, matsalsmiljö, regler och bestämmelser eller bara ställa frågor så har vi tagit fram en länksida där Du kan få svar på tex:

Vad skall man göra om man inte gillar maten någon dag?

Vad skall man göra om man inte blir mätt av maten?

Hur mycket grönsaker bör serveras?

Vad gör man om det är bullrigt i skolrestaurangen?

Vilka lagar o regler gäller för skolmat?

Om näringsberäkning av skolmat?

 

och massor av annan information

Klicka HÄR

 

Lite mer fakta om skolmatskostnader

Måltidskostnad per elev och år 2008 enl statiska centralbyrån

 

Växjö=5110:-

Uppvidinge=7780:-

Markaryd 3740:-

Läs mer---->

 

Läs livsmedelsverkets rekomendationer som Växjö kommun beslutat att försöka leva upp till    Klicka HÄR

 

BLOGGA

Varför diskuterar dom vuxna skolmaten så lite, när barnen pratar så ofta om den?

Läs vad andra tycker och tyck till själv! Klicka HÄR

 

Kvalitetssäkra skolmaten

SE VÅR SKRIVELSE TILL KOMMUNEN HÄR

   

 

Bättre skolmat kräver ett brett engagemang enligt jordbruksministern

Eskil Erlandsson

 

Vi träffar jordbruksministern och undrar hur han ser på den opinion som finns kring skolmaten.

  - Det är väldigt bra att ni som föräldrar engagerar er för en bättre skolmat. Vi i Stockholm kan inte ta beslut i detaljerna kring skolmaten. Vi vill att besluten om skolmaten tas så nära den lokala skolan som möjligt. För att få till en förändring krävs det ett engagemang från föräldrar, elever och skolans personal och ledning. Sedan är det givetvis en fråga som ytterst hamnar på kommunpolitikernas agenda.

 

Vi undrar vidare; Vad kan ni som politiker göra för att förbättra skolmaten?

- Vi från regeringens sida har uppmärksammat situationen kring skolmaten och har nu lagstiftat om att skolmaten ska, förutom vara gratis för eleverna, även vara näringsriktig.

Att sedan maten smakar bra – där kommer ett lokalt engagemang in - är något som vi inte kan lagstifta om. Egentligen ska det inte finnas någon dålig mat alls varken i skolan eller i affärernas hyllor. Jag har en vision om Sverige som det bästa matlandet i Europa.

 

Hur ser jordbruksministern på mat som en miljöfråga?

- Vad det gäller miljön är det är vanligt att många tänker enbart på KRAV-odlad,  klimatsmart och närproducerad mat. Det är viktiga faktorer, men forskning visar att det slängs enorma mängder mat och att detta påverkar miljön i större utsträckning.  Att inte slänga mat är något konkret som vi alla kan ta till oss. Likaså kan vi bidra i miljöarbetet genom att köpa säsongsanpassad mat. 

 

 

Representant från Matgruppen (Carina Danemalm Jägervall) och elev (Viktoria Jägervall) från Vederslövs skola intervjuar jordbruksministern Eskil Erlandsson.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Initiativtagare till hemsidan/bloggen

                    

Michael van Ginhoven

Carina Danemalm-Jägervall

Anders Rapp

läs mer---->

 

Varför bry sig om skolmaten?

 

Michael van Ginhoven svarar:

När det är nedskärningar på gång så får barnen ofta ta smällen först eftersom dom inte kan försvara sig, det måste vi vuxna göra åt dom. Att barnen får i sig tillräckligt med bra mat är viktigt för inlärning och tillväxt. Jag vet själv hur man blir när man är hungrig, det är svårt att koncentrera sig. Därför måste vi se att skolmaten är viktigt för att barnen skall må bra på både lång och kort sikt.

kontakt.michael@skolmatenivaxjo.se

 

Carina Danemalm-Jägervall svarar:

Det är inte rimligt att det ska finnas så stora skillnader mellan skolmaten i olika skolor som det gör. Orättvisorna kan ibland vara stora. Vi har varit på skolor som har alldeles utmärkt mat och skolmatsmiljö men vi har också sett skolor där det brister i båda dessa delar. För att förbättra skolmatssituationen kan vi som föräldrar hjälpa till och föra en dialog mellan oss föräldrar och skolans ledning och politiker. Dags att sätta skolmatens kvalitet i centrum och ställa högre krav på tillverkarna.

kontakt.carina@skolmatenivaxjo.se

 

Anders Rapp svarar:

Förutom att skolmaten är viktig för barnens välmående och trivsel, ser jag också skolmaten som en möjlighet för samhället att skapa ytterligare volymer när det gäller upphanding av en så klimat- och miljövänlig mat som möjligt. Härigenom kan vi påskynda utvecklingen mot en hantering av vår mat som bidrar till ett hållbarare samhälle.

kontakt.anders@skolmatenivaxjo.se

ARBETET PÅGÅR MED HEMSIDAN...................... HAV TÅLAMOD

 

 

 

webmasteramatör  Michael van Ginhoven, synpunkter till kontakt.michael@skolmatenivaxjo.se

Externa länkar o hjälpmedel

 

Intervju av Michael van Ginhoven

 

Annika Unt Widell- projektledare på "skolmatens vänner" tipsar:  

" KRAMA DIN KOCK "

 

 
Vad är det bästa med Skolmatens Vänner?
Skolmatens Vänner är ett öppet forum för alla som har ett intresse för skolmatsfrågor, man behöver inget medlemskap eller så. På hemsidan finns mycket, från litet till stort. Man kan ställa en kort fråga, eller läsa stora kartläggningar om hur olika kommunerna i Sverige hanterar skolmatsfrågor. Skolmatens Vänner ska vara ett stöd för alla som kämpar för bättre skolmat - de verkliga hjältarna!
 
Ni har ju massor av bra verktyg/hjälpmedel på er hemsida för att förbättra skolmaten,
är det många som använder dom med framgång?
Vi får många mail och telefonsamtal varje dag, så visst används vår information av både professionella och privatpersoner. Vi är särskilt måna om att journalister ska få bra underlag till sina artiklar om skolmat, vi vill gärna lyfta alla goda exempel som finns i vårt avlånga land. Många prenumererar på vårt nyhetsbrev, som är gratis.
 
Vilka andra förändringar tycker Du att ni lyckats få igenom?
Skolmatens Vänner jobbar dagligen med små och stora insatser så att skolmatsfrågan inte blir bortglömd och att elevernas röster blir hörda. Vi har länge jobbat för en lagändring, en skrivelse om skolmatskvalitet i skollagen. Det är på gång nu. Att varje kommun ska ha en kompetent kostchef borde också vara en självklarhet, likaså att kommunen ska ha en kostpolicy eller en kostpolitisk plan. Det är allt fler som har det nu. Jag tror att vi bidragit en hel del till detta.
 
Vad är utmärkande för mathanteringen i kommuner med riktigt dålig skolmat?
Att det saknas både en bra ledning och satsningar i köken - på maten, utrustningen och personalen. Och att man inte lyssnar på eleverna. Ytterst är det ett ointresse för skolmatsfrågan hos de ansvariga kommunpolitikerna som ligger bakom. Det finns ingen plan och inga mål.
 
Vad är utmärkande för mathanteringen i kommuner med riktigt bra skolmat?
Som ovan, fast tvärtom!
 
Det kommer en ny skollag snart och där kommer att stå att skolan skall servera
eleverna "näringsriktig mat", vad kommer detta att innebära för förändring och hur
kan man i praktiken försäkra sig om att skolmaten verkligen når och bibehåller en viss nivå?
Det återstår att se, förslaget är på remiss. Vad alla kommuner borde göra redan idag är att skriva och följa upp en egen kostpolitisk plan för maten i skola och förskola. En sådan plan eller livsmedelspolicy kan uttrycka önskemål om ursprungsmärkning för kött eller hur stor andel av inköpen som bör vara ekologiska, till exempel. Alltså sätta ramarna för verksamheten och skriva hur man kvalitetssäkrar en bra nivå, helt enkelt.
 
Vad är det största hindret man möter när man vill förbättra maten på en ort tror Du?
Att inte beslutande politiker har förstått vilken viktig fråga det är.
 
Ungefär vilken kostnad tror Du att man måste acceptera för att få en bra skolmatsportion?
Jag tror man ska börja i andra änden - vilken kvalitet ska vi enas om att barnens mat ska ha? Sen kan vi räkna på vad det kostar och resultaten kan bli olika, i olika kök och kommuner.
 
Men om jag måste säga något om siffror så tror jag att närproducerade ekologiska råvaror kostar lite mer än de 11 kronor som vi satsar på varje elev och dag i genomsnitt idag. Jag förstår inte varför barnen ska ha det absolut billigaste på världsmarknaden, utan hänsyn till kvalitet och ursprung. Kommunerna bör ställa tydligare krav. 
 
Vilken är den vanligaste bristen i barns matintag över huvud taget tror Du?
Tre saker: Vuxennärvaro, lugn-och-ro och kunskap om maten
 
För att utveckla mitt svar lite - en måltid är så mycket mer än näringsintag. Vi vuxna behövs! Det är helt oacceptabelt att vuxna undviker skolrestaurangen för att det är för stökigt där, det är att lämna barnen i sticket.
 
Och mer information om maten behövs, att inte veta något om maten man serveras leder till misstänksamhet och mindre aptit. Vad innehåller maten, var kommer den ifrån och vem har lagat den? Många kommuner sparar bort tillagningsköken. Och som en ung elev sa :"Vem ska jag tacka för maten om vi inte ha nån kock på skolan?" Tänkvärt, eller hur.
 
Om man som förälder eller elev kan tänka sig att bidra till skolmaten med 5 minuter,
vad kan man göra då?
Krama din skolkock och berätta hur viktig han eller hon är.
 
Om man som förälder kan tänka sig att bidra till skolmaten med 1 tim/vecka,
vad kan man göra då?
Först - smaka maten, gärna vid flera tillfällen för att bilda dig en uppfattning. Prata med elever och personal, vad önskar de?
Ta reda på vilka mål kommunen satt upp för skolmåltiderna. Saknas mål eller följs inte målen upp kan man prata med andra intresserade föräldrar om att påverka, så att frågan kommer upp på den politiska agendan.
 
Ni hade ju tidigare ett jättebra erbjudande om att man via er och livsmedelsverket kunde
certifiera maten/matsalen på en skola, från den 1 augusti har ni slopat den möjligheten, varför?
Vi sammanblandades ofta med Livsmedelsverket och det blir än mer förvirrat nu när det kommer en ny lag om skolmaten. Skolinspektionen kontrollerar att skolorna följer lagen.
Skolmatens Vänner vill vara en hjälp på vägen och en inspirationskälla, ingen kontrollmyndighet.
Men man kan fortfarande kolla vilket betyg skolmaten på skolan får, via formulär på Livsmedelsverkets hemsida. Betyget kan man skriva ut.
 
Hur ser Du på ditt fortsatta arbete med bättre mat i skolorna?
Jag är så glad att det finns så många engagerade som delar mitt stora skolmatsintresse. För vi behöver vara många så att arbetet går fortare framåt! Under tiden drömmer jag om hur skolmaten ser ut och smakar år 2020, och om att få större resurser för att jobba med goda exempel på riktigt bra skolmåltider.
 
Skolmatens Vänner har dessutom fått frågor från många andra länder om att få hjälp med skolmaten den senaste tiden. Tänk om man kunde hjälpa till, det vore kul!
 
Hur kommer klimatfrågan att påverka vår mathållning i framtiden tror Du?
Den påverkar redan. Jag tycker att t ex Rättviks kommun är ett intressant exempel, de har bestämt sig för att föda upp egna köttdjur och odla själva för att slippa frakta maten för långt. Jag tror och hoppas att vi kommer att uppskatta svensk och nära matproduktion bättre i framtiden. Gräv där du står!
 
Hur ser samhällstrenden ut i övrigt när det gäller mat tycker Du?
Närproducerat och ekologiskt finns både på finkrogar och enkla marknader. Och "bekvämmaten" är under luppen på många olika sätt. Det är bra, bara vi inte glömmer bort att njuta av måltiderna mitt i alla heta diskussioner.
 
 
 
Annika Unt Widell är projekledare på skolmatens vänner och en av eldsjälarna bakom hemsidan
 " www.skolmatensvanner.se " som antagligen är Sveriges bästa kunskapsbank om skolmat.
 

 

Intervju av Michael van Ginhoven

 

 

 

 

Camilla Sparring:

En prisbelönt upprorsmakerska tycker till!

 

"Våra barn och gamla är gäster i den kommunala restaurangen"

 

Du fick nyss konsumentpriset "Blåslampan 2009", varför
fick Du det?

Förmodligen för min gräsrotskamp för bättre mat och för att jag lyckats mobilisera så
många männsikor och varit en del i att väcka konsumenterna. Jag är otroligt ärad över det priset, det visar på att man lyssnar från alla håll, vilket är viktigt. Jag har nog alltid varit en blåslampa när det väl gäller, jag går min väg och det kanske inte alltid är den politiskt korrekta vägen, men så är jag heller ingen politiker!
Jag är också en väääldigt envis som person och jag ger mig inte när jag vet att jag har rätt.
 
  
Vad var det som fick dig att starta "matupproret"?
En Tidningsartikel som avslöjade att man skulle lägga ner våra skolkök i våran bygd och införa cook and chill mottagningskök i stället, vi insåg snabbt att detta inte var genomtänkt och förstod att de ekonomiska kosnaderna för kommunen inte skulle vara positiva och dessutom det viktigaste av allt, våra äldre som redan tidigare fick den maten åt den inte. Varför, undrade
jag, och smakade mig igenom menyn... - inte gott!

Min agenda var från början inte att det skulle bli så stort, utan det var att få behålla våra tillagningskök och se till att våra äldre skulle kunna få maten från bygden istället. 

Man såg till att behålla skolköken till barnen, men dom var inte villiga att släppa cook and chillmaten för våra äldre.. då kände jag att jag kommer inte ge mig förän de gjort det.
Där står vi fortfarande, och när tidningar och tv började rapportera om kampen här så visade sig att det såg lika dant ut på andra ställen. 

Jag fick telefonsamtal från delar av hela landet där äldre ringde och grät och berättade hur de hade det ställt med den kommunala maten. Jag funderade i två veckor hur jag skulle kunna hjälpa till från lilla Svärdsjö.... då föddes Upproret, vi har gjort
det förr och kan göra det igen tänkte jag och så blev det! 
 
Vad är "matupproret" för något?
Matupproret är ett uppror som riktar sig till både politiker och tjänstemänn och till alla konsumenter i landet. Vi måste förstå att maten är viktig, jag brukar säga att allt börjar med maten. Vi måste förstå att kvaliten på maten är viktigare än att köpa den nyaste TV´n.

Det är också väldigt viktigt att se till att barnen får i sig rätt mat, och helst från den kommunala restaruangen men inte bara där utan även hemma.

När det gäller mat så får man vad man betalar för! Billigaste matkasse undersökningarna gör mig upprörd. Tänk den dagen då kvalitetskassen kommer på agendan! Då har vi kommit en bit på vägen.

Vilka är de viktigaste målen med "matupproret"?
De viktigaste målen är att se till att våra barn, sjuka och äldre, de grupper som inte själva kan föra sin egen talan, alltid får bra mat på bra råvaror utan att dom har behövt resa runt jordklotet innan det hamnar på tallriken, att lära barnen om miljö är viktigt, men hur går det ihop när kommunen köper kyckligen från Tailand eller Israel och köttet från Brasilien osv, för att det var billigare.

Ett krav är att kommunerna skall ställa krav! Sedan får man Aldrig glömma att våra äldre är en betalande kund till kommunen, då skall man i alla fall få vad man betalar för anser jag, det är inget konstigt med det, det vill man själv när man går på restaurang. Vi måste också få kommunerna att förstå vikten av att köpa maten så nära som möjligt och så ren mat som möjligt! Våra barn är vår framtid!

Man kan skriva under "matupproret" på din hemsida, vad är
det man skriver under på och vad händer sedan det med
namnunderskrifterna
Man skriver under för att våra barn, sjuka och äldre skall få bättre mat av god kvalitet, några säger: jag har inga barn så jag behöver inte skriva på... men alla andra barn då, och alla våra äldre. Vi som har en röst måste hjälpa dem att få en röst som är stark och som räknas med. Namnunderskrifterna lämnas in till Jordbruksdepartementet och Eskil Erlandsson, det kommer en laddning till snart.
Eskil är vår jordbruksminister, matminister kan man väl säga också.. han är jätteviktig i sammanhanget, han bestämmer om vår mat.
Eskil har skrivit på matupproret och jag tycker att det var jättebra gjort av honom!
Att mobilisera så många som möjligt gör också att Riksdagen förstår att detta är en viktig fråga för folket och medborgarna. Att sitta hemma i soffan och skälla märks inte, därför skrev vi protestlistor för att visa dom, den demokratiska rättigheten har vi.
Namnunderskrifterna ligger skyddade gömda tillsammans med alla tips på missförhållanden som kommer in, tipsen lämnar jag vidare till media för att de skall undersöka det närmare. ibland är de så allvarliga att jag tar kontakt med kommunen i fråga direkt.. det är inte alltid så trevlig läsning och jag får luren kastad i örat många gånger, men jag tänker aldrig ge upp!
   
I din by Svärdsjö hade kommunen planer på att lägga ned
skolans tillagningskök för att i stället ta emot mat från centralkök,
det ni stoppade ni, vore inte det en bra besparing med centralt lagad mat?
Det är det man tror, dvs att centralisering är svaret MEN ICKE.... vi har nu under 1 år kunnat göra beräkningar, transporterna blir mindre (vilket är en stor kostnad annars) råvarukostaden och personalkostnaden blir lägre, eftersom man kan laga mera från grunden.

Vid centralisering tror man att man kan sparka folk och få lägre personalkostnad.. men
man har visst glömt bort att någon måste ju jobba kvar ute i skolorna och värma upp maten och servera den också, vilket i slutändan leder till dubbla kostnader istället. Maten i Svärdsjö kostar ca 1/3 del av  vad Cook and chill köket i Falu kommun kostar. Allt detta kommer i TV4programmet "Matakuten" i höst, då förstår man att mindre enheter blir billigare. Hel och halvfabrikat är dyrt och själa löst, maten skall lagas med handen nära hjärtat!

Vilka andra förändringar tycker Du att ni lyckats få igenom?
Det vi lyckat med är att vi har fått upp maten på agendan, jag sådde ett frö för 2 år sedan i rådhuset i Falun och nu har det börjat att gro i hela landet, att maten är viktig och att maten är hälsa eller ohälsa. Som de gamla rommarna sa: du blir vad du äter.. det håller än idag!

Vi har också börjat få tjänstemän och politiker att inse att skolmat och äldrematen inte bara är ett utfodringstillfälle, våra barn och gamla är gäster i den kommunala restaurangen, vi är inte i mål ännu men vi är på väg dit ialla fall.
 
Hur många har skrivit på hitintills?
ca 80 000 st och nu vill man att jag skall lägga upp en Engelsk version för USA är på intåg, det måste jag dock fundera över, hur jag skall ro det i hamn.. men med god hjälp av vänner och andra engagerade så går det säkert också.

 

Du förespråkar ju att man skall laga maten från grunden i ställlet för
att severa industrimat i skolorna, blir inte det väldigt dyrt?
Nej eftersom rena råvaror inte blandas med dyra hel- och halvfabrikat så blir det billigare att göra den själv, kommunerna är ju en jättekund och då skulle man kunna göra väldigt bra ifrån sig vid upphandlingarna och ställa krav på kvalitieten dessutom.
Tex att göra majonäs... det är hur lätt som helst att göra, men man köper färdig för att man glömt bort hur man gör.
Att panera fisken själva med ströbröd från eget bakat bröd är inte dyrt.. att ta vara på all mat och inte kasta.  Sådant kunde våra gamla hemkunskaps lärarinnor, tex att hemlagat rotmosrester kan bli morgondagens soppa..
Det blir alltid billigare att göra maten från grunden själv! Kvaliten går inte heller att jämnföra!


De flesta köken i skolorna är ju inte utrustade med renseri osv för att
kunna laga mat från grunden, då måste dom väl byggas om till att börja med?
Nej! Man kan gå enligt klockprincipen! tex mellan 08.00 och 09.00 så är hela köksenheten ett renseri (så städar man) sedan mellan 10.00 och 12.00 är det tillagningskök och servering (städning) mellan 12.00 och 14.00 är köket bageri (så städar man). Om man tillämpar klockprincipen och städar mellan så är det möjligt att laga maten från grunden. Jag fick tipset från en fd livmedelsinspektör som tröttnat på att lägga ner mindre skolkök. Ha en dialog med inspektörerna och fråga efter lösningar, ofta är de inte så dyra heller! Livmedelslagen togs inte fram för att man skulle skövla alla små kök, och det finns lösningar, hitta dem tillsammans.
Men ibland så måste man också gå in och kolla rent politiskt och tjänstmanna mässigt vart målen ligger och om deras mål är att lägga ner tillagningsköken så får man dra på sig kämpabyxorna!

 

Vad vill Du ge för råd till dom som vill påverka skolmaten på
sin hemort men inte vet hur?
Antingen kan man bli Ambasadörer för matupproret på sin ort, kostar inget bara ditt engagemang och gladare barn i framtiden.
Samla ihop folket ha bya råd eller möten, bjud in media, skriv protest listor ( kom ihåg att kopiera dem), lyssnar man inte ta det ett steg högre osv.
 Kämpa tillsammans då blir ni starka! Tänk på att föräldrar till barnen är sjuksköterskor, dietister, egenföretagare, präster, direktörer, politiker osv
Ta vara på allas kunskaper och hjälp varandra. Här kommer det tyngsta, tänk på att alla äldre som är pensionärer en gång har styrt vårt land. Dom har kunskapen, dels om maten och hur samhället fungerar, ta vara på deras kunskaper, det gjorde vi!! Bara för att man fyllt 65 är man inte borträknad anser vi, där ligger ett helt liv av erfarenheter, glöm inte det!!

Det glömde man från kommunens sida i Falun. Jag vände mig i stället till dem och bad om deras hjälp, för att kunna hjälpa dem!
Ett annat råd som är viktigt är: behandla andra som du själv vill bli behandlad, vad vill jag ha? skulle jag vilja äta denna mat? Vill jag ha den när det är dax för mig att bli gamal? Använd det svaret du ger dig själv och agera utifrån det!

 

Om man som förälder eller elev kan tänka sig att bidra till skolmaten med  5 minuter,
vad kan man göra då?
Knepig fråga... jag skulle vilja föreslå att föräldrarna talar om för barnen att man inte kastar mat i onödan och att man varje dag släpper in barnen i köken hemma och lär dem mat och matlagning. En dag skall dom flytta hemmifrån, och skall då kunna klara sig själva, en del av uppfostran är att lära dem att laga mat. Om man inte kan själv så kan man lära sig tillsammans!
Elev: att ställa frågor om maten, vart den kommer ifrån, hur den blir till osv och att inte kasta för mycket mat, man skall absolut äta sig mätt (om maten är god) jag kan förstå barn som slänger pulvermos, helfabrikat osv, men man måste lära barnen att inte kasta mat i onödan. Det är en tung klimatbelastning, all den kastade maten, inte bara från sjukhus, skolor och äldreomsorg, utan även i hemmen och från livsmedelskedjorna. 


Om man som förälder kan tänka sig att bidra till skolmaten med 1 tim/vecka, vad kan man göra då?

Vet inte riktigt vad du menar här...eftersom regler ser ut som de gör så skulle jag tycka att man kunde vara med vid lunchen någon gång och se hur allt går till och vad barnen får för typ av mat. Jag tror inte att man kommer att bli insläppt som förälder i köken men man kan ju titta på vad som finns i skafferierna.. Man kan också som förälder engagera sig mera politiskt kanske att kunna påverka barnens skolmat därifrån.

Hur ser Du på ditt fortsatta arbete med bättre mat åt unga o gamla?
Jag ser på det med inspiration och positivitet, det är först nu efter två år som man börjar att lyssna, det har tagit tid och jag är inte rädd att ta konfrontationer, just nu kommer det tung hjälp in också vilket är välkommet för målet är att maten skall bli bra i alla offentliga inrättningar.
Vi betalar oerhört mycket skatt i vårat land och om det blir dyrare med industrimat med sämre kvalitet, och billigare att laga maten från grunden på bra råvaror... då är det något som är fel någonstanns och lösningarna har vi, det gäller bara att få alla kommuner att lyssna på dem.


Hur ser samhällstrenden ut när det gäller mat tror Du?
Trenden går mot genuint. Mot äkta vara och mot kunskap om matens ursprung och det har tagit mycket kraft av många männsikor att få den dit .
Men jag tror att i framtiden så kommer inte cook and chill metoden eller andra monsterkök finnas kvar, för dom är för dyra i drift. Lobbyisterna kommer nog inte heller kunna ha lika mycket att säga till om i framtiden, vi måste komma ihåg att lobbisterna inskränker på det demokratiska samhället!
Vi kan inte ha kommuner som sitter i knä på lobbyisterna och livsmedelsindustrin.

 

Slutligen...kan Du tänka dig att skriva ett inlägg på vår blogg?

Ja, men jag har inte tid förän på tisdag, nu skall jag åka och föreläsa, med mig kommer en riksdagspolitiker som känner att han vill hjälpa till! (Kenneth Johansson, C).
Ta tag i er riskdagspolitiker och diskutera, skicka mail och få dem med på tåget, bearbeta kommunen också! Bägge bitarna är viktiga och hälsa Eskil från mig att nu har jag haft semester och är på gång igen!
(ha ha ha) Ge honom en klapp på axeln också, han gör nog så gott han kan, men han är inte framme ännu, för det är mycket diskussioner om matlandet Sverige, men man måste börja med det kommunala och när man har bra mat till barnen och våra äldre då kan vi snacka matlandet Sverige!!
 

Läs mera på www.camillasmatuppror.se

 

MINISTER I VEDERSLÖV!

PÅ INBJUDAN AV SKOLMATSGRUPPEN I VEDERSLÖV HAR JORDBRUKSMINISTER ESKIL ERLANDSSON VARIT MED VID INVIGNINGEN AV DEN NYA SKOLMATSALEN I VEDERSLÖVS SKOLA.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Invigningen blev lyckad med mycket skratt och tal. Talare var ministern, rektorn, politiker och matgruppen mfl. Viktiga saker blev sagda till en stor skara barn och ett 20-tal föräldrar. Efteråt blev det kaffe med dopp.

 

Eskil Erlandsson talade bla om regeringens syn på matfrågan och att regeringen har målsättningen att bli världens bästa matland. Han talade också om hur viktig maten är för lärandet i skolan och att den nya skollagen innehåller nya krav på matens kvalité. Hör och se lite av hans tal här: >> SE FILM

Ministern talade också om hur viktigt det är med ett engagemang från vuxna för att förbättra skolmaten. Se och hör hans tal om detta >> SE FILM

På bilden från vänster: Carina Jägervall-Danemalm matgruppen, Eskil Erlandsson jordbruksminister, Torbjörn Öberg rektor och Michael van Ginhoven matgruppen (Anders rapp från matgruppen saknas på bilden).